- Jag har dåligt samvete. Jag har pojkvän. Det här känns virrigt.
- Ähh.
- Han har försökt ringa flera gånger.
- Om han var värsta toppenkillen så skulle du inte vara här nu, eller hur?
- Nej det förstås, men jag tror han vill att jag ska komma till honom nu.
- Okej, det är lugnt.
- Kan jag låna duschen?
- Visst, det finns rena handdukar i badrumsskåpet.
Nationalism har sällan fört med sig något positivt utan ofta lett till krig, våld, rasism eller främlingsfientlighet. Idag tänker jag ändå fira USA:s nationaldag.
Sedan avhängighetsförklaringen 1776 har USA omdefinierat sin nationella identitet och sina politiska mål ett otal gånger. Vad du än tycker om USA:s nuvarande politik så har du USA att tacka för liberalismens styrka i världen idag.
Den 4:e juli är ett bra tillfälle att reflektera över de uppoffringar som gjorts för den relativa frihet vi lever i. Det är också ett bra tillfälle att bli packad i solen.
Enligt SvD säger 9 av 10 svenskar nej till barnfria zoner på tåg och flyg. Det är roligt att SvDs webbenkät visar på att 76% av läsarna säger ja till barnfria zoner. SvDs webbläsare är förmodligen oftare män än kvinnor och förmodligen intresserade av karriär och kulturliv mer än genomsnittet.
Jag fasar över uppgifterna om att fler och fler barnfamiljer väljer att stanna kvar i stan. Småbarnsföräldrar är nämligen människor som anser sig stå över medmänskligt hänsynstagande. Deras skrikiga avkommor är ju så söta, hur skulle någon möjligtvis kunna störa sig på dem? Deras fanatism gränsar till den galenskap vi annars bara ser hos hundägare.
Det borde genomföras studier på välfärdsförlusten som orsakas av barn. Varje lunch, fika eller middag som förstörs på grund av skrikande barn borde bokföras. Stockholm är de unga och ensamståendes stad, även fast politiker och mediachefer inte råkar tillhöra den gruppen.
Barnfria zoner är ett utmärkt förslag. Det skulle sända en stark signal till barnföräldrar om att samhället inte accepterar deras hänsynslöshet.
